Vi lever i omställningens tid.  En tid där pandemier, globalisering, klimatkatastrofer, demokratikriser, konflikter, digitalisering och nya arbetsbehov gör att förändringar sker konstant, överallt och allt snabbare.

På Mänskliga Rättighetsdagarna i Skellefteå den 14–15 november, kommer programmet att dyka ner på djupet i hur våra liv och samhällen påverkas av alla de omställningar vi genomgår. Lokalt såväl som globalt. Forumet kommer att lyfta utmaningarna, men även goda exempel och framtidshopp. Hur påverkar omställning de mänskliga rättigheterna? Behövs nya regelverk, nya rättigheter?  Vilka drar det kortaste strået i omställningens tid? Har alla råd att ställa om? Vill alla ställa om?  

Omställning i samhället innebär en övergång eller förändring för att möta nya krav, utmaningar eller mål. För att omställningen ska leda till ett hållbart samhälle där alla människors grundläggande behov och rättigheter är tillfredsställda, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina, krävs målmedvetna beslut och samarbete mellan olika sektorer.  

Vilka intressen går först när gruvor med metaller som behövs för klimatomställning upptäcks på mark som brukas av urbefolkningen?

I norra Sverige genomgår värdstaden Skellefteå och flera andra kommuner just nu flera stora omställningar.  Med nya industriprojekt och hög inflyttning, beräknas området bli en av Sveriges främsta tillväxtzoner under 2020-talet. Parallellt finns utmaningar kring hur kompetensförsörjningen ska säkerställas och bostadsbristen lösas. Hur skapas ett socialt och ekonomiskt hållbart samhälle där alla kan mötas, känna sig delaktiga och välkomna? Där nyinflyttade invånare känner sig trygga, inkluderade och får sina rättigheter tillgodosedda? Hur kan barn och ungas röster få ta mer plats och hur säkerställs barnets mänskliga rättigheter i omställningen?  

För att bromsa klimatförändringarna krävs stora omställningar. Men vi behöver säkerställa att omställningen blir rättvis och inte sker på bekostnad av våra mänskliga rättigheter. Vilka intressen går först när gruvor med metaller som behövs för klimatomställning upptäcks på mark som brukas av urbefolkningen? Vad händer om investeringar i den gröna omställningen misslyckas? Vem bär ansvar för ökad klimatmigration? Är den rika världen redo att växla om från tillväxt till nedväxt för att rädda klimatet?  

Även det demokratiska systemet är under omställning. Fler demokratier autokratiseras och det demokratiska utrymmet minskar både i Sverige och globalt. En allt mer polariserande politik normaliseras och slår hårt mot pressfriheten, folkbildningen och civilsamhället.  Aktivister slår larm om ökad utsatthet, religionsfriheten ifrågasätts, urfolk och minoriteter diskrimineras och misstänkliggörs. I flera länder ser vi en backlash för kvinnors och HBTQI-personers rättigheter. Asylrätten stramas åt trots att fler människor i världen är på flykt undan krig, klimatpåverkan och fattigdom än någonsin tidigare. Vad krävs för att vända den negativa utvecklingen? Hur kan vi slå vakt om allas lika värde och säkerställa civilsamhällets oberoende och överlevnad? 

2015 enades världen om Agenda 2030 målen. Halvvägs dit är det dock enbart 15 procent av delmålen som är på rätt spår

Globaliseringen har förenat människor och banat väg för en transnationell solidaritet. 2015 enades världen om Agenda 2030 målen. Halvvägs dit är det dock enbart 15 procent av delmålen som är på rätt spår, hur kan omställningen bidra till att vi når målen? Internationella allianser blir viktigare och vanligare, men samtidigt pågår en global militär upprustning. Konflikter skördar tusentals liv runt om i världen, hem, skolor och sjukhus förstörs och människor tvingas till långvarig tillvaro i flyktingläger utan tillgång till grundläggande rättigheter. Hur påverkar upprustningen mänsklig säkerhet och mänskliga rättigheter? Hur kan vi arbeta för att rättigheter också ska finnas med som en naturlig del av kris- och krigsberedskapen? 

Digitaliseringen har komprimerat vår uppfattning av tid och rum och förenklat mycket i vår vardag. Den har gett nya möjligheter för sociala rörelser att organiseras, för människor att hitta gemenskap och har tillgängliggjort kunskap. Men samtidigt kan inte alla grupper följa med i den digitala omställningen och allt fler varnar för konsekvenserna av den snabba utvecklingen av AI, fake news, algoritmer som övervakar, avsocialisering och en dalande psykisk hälsa som följd. Hur kan den tekniska utvecklingen gynna efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna och hur kan vi säkerställa att alla får ta del av den? Vilka hot och möjligheter innebär AI för rätten till utbildning och arbete och kulturella rättigheter? 

Vi bjuder nu in din verksamhet att vara med och bygga programmet kring hur vi stärker de mänskliga rättigheterna i omställningens tid. Det finns många utmaningar men tillsammans kan vi bidra med lösningar.  Dela med er av ny kunskap, metoder, framtidsspaningar, debatter och goda exempel på hur ni jobbat i er organisation. På Nordens största forum för mänskliga rättigheter är du med och bildar opinion om vår tids mest angelägna fråga!