Ödesfrågorna för allas mänskliga rättigheter

I en alltmer orolig och ojämlik värld kan vi konstatera att utmaningarna för allas lika värde och rättigheter är många och stora. Under Mänskliga Rättighetsdagarna 2025 kommer tre stora ödesfrågor för allas mänskliga rättigheter; klimatet, freden och demokratin, att belysas och lyftas ur ett jämlikhetsperspektiv. Vem drabbas, vilka rättigheter kränks, och hur hänger dessa ödesfrågor samman? Och framför allt, vilka är lösningarna och hur kan vi gemensamt bidra till att stärka rättigheterna och skapa en mer jämlik värd?  

Kvinnor, barn, äldre, urfolk, minoriteter, personer med funktionsnedsättning och hbtqi-personer drabbas hårdare av klimatförändringar, vid konflikter och i krig. Rättigheter för dessa personer inskränks ofta först när demokratin får stå tillbaka för auktoritära och populistiska styren. Även andra faktorer så som klass, utbildningsnivå, trosuppfattning och var i landet eller världen du bor påverkar möjligheten att få dina rättigheter respekterade. Av vilka och varför skapas dessa ojämlikheter? Hur motverkar vi ojämlikheten här i Sverige och världen när det gäller skola, arbete, boende, hälsa? Vilka insatser skulle behövas för att bygga mera jämlika samhällen? 

Ödesfrågorna är globala utmaningar som kräver gemensamma lösningar. Ändå fungerar ofta inte regelverket kring mänskliga rättigheter, folkrätten och internationell humanitär rätt för att förhindra krig, konflikter, förtryck och klimatkatastrofer. Vad beror det på och hur kan regelverken stärkas för att få effekt? Vad händer med legitimiteten för folkrätten när stater inte längre upprätthåller tidigare överenskommelser?  

Till följd av förtryck, konflikter och klimatkatastrofer är fler människor än någonsin på flykt. Trots det stängs gränserna med hänvisning till säkerhetsskäl eller ländernas egna bristfälliga integrationspolitik. Hur kan vi stärka och skydda rättigheterna för människor på flykt? På vilket sätt bidrar globala nord och de transnationella företagen till kriserna? Varför är det, trots år av diskussioner och flera internationella överenskommelser, ändå svårt att effektivt utkräva företagsansvar? 

Varje stat bär ansvaret för efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna för människor inom dess territorium. Men allt oftare höjs politiska röster som vill begränsa människors rättigheter genom krav på motprestationer, och rättigheter reduceras till intressen eller privilegier. Grundläggande rättigheter uppluckras eller ifrågasätts, ofta med argument om skydd för andra människors fri- och rättigheter. Så ifrågasätts till exempel aborträtten, religionsfriheten, asylrätten, åsikts- och yttrandefriheten, skyddet för privatlivet. Varför tycks vissas rättigheter vara viktigare än andras? Hur påverkar försämrade villkor för civilsamhället demokratin och skyddet av mänskliga rättigheter?  

Ojämlikheten kring ödesfrågorna kan uppstå och visa sig på många olika sätt. Vilken roll får och har media? Varför uppmärksammas vissa väpnade konflikter eller viss brottslighet mer än andra? Hur skiljer sig narrativen om orsakerna bakom våld, krig, svält och fattigdom? Hur påverkas vår förståelse om demokrati och samhällsutveckling när traditionell media utarmas och techjättarnas plattformar bidrar till desinformation och polarisering? 

Vi bjuder nu in din verksamhet att vara med och bidra med lösningar på de stora ödesfrågorna och hur vi skapar ett mer jämlikt samhälle. Dela med er av ny kunskap, metoder, framtidsspaningar, debatter och goda exempel på hur ni jobbat i er organisation. Era kunskaper, erfarenheter, perspektiv och röster behövs på MR-dagarna! Skicka in ert programförslag och bli en del av samtalet, tillsammans skapar vi Nordens största forum för mänskliga rättigheter.