Under seminariet “Rättvis omställning i Sápmi?” diskuteras det hur samer i det svenska och nordiska samhället påverkas av klimatförändringarna. Det finns effekter av klimatförändringarna som påverkar samiska samhällen redan nu, men utöver det blir de dubbelt drabbade av arbetet som begås för att förhindra dessa konsekvenser.
På plats är Aili Keskitalo som är rådgivare för Amnesty i Norge, renskötaren Jörgen
Stenberg och Åsa Larsson Blind som är vice president för Samerådet. Moderator för
samtalet är den sakkunniga juristen Tilda Pontén från Amnesty Sverige.
Hur påverkas det samiska folket av klimatförändringarna?
Klimatkrisen påverkar alla delar av samernas liv. Det är en påverkande kraft som sträcker sig bortom de allmänna effekter som den globala uppvärmningen orsakar. Först av allt har de höjda temperaturerna som högst konsekvenser för platser närmare jordens poler, där just samerna lever och verkar. En ytterligare påverkan är hur det samiska folket är beroende av marken och naturen de bor i, sett till skogsbruk, fiske och renar. Men som ett minoritetsfolk har samerna inte tillräcklig tillgång till de beslutande processer som påverkar dem.
Den dubbla bördan av den gröna omställningen
Bortom klimatförändringarnas direkta effekter finns även själva krishanteringen. Den så kallade gröna omställningen har identifierat samisk mark som ett intresseområde. Det handlar om bland annat gruvor, vindkraftsanläggningar och skog, som sägs vara nödvändiga i omställningen.
– Det blir en dubbel börda för det samiska folket, säger vice president för Samerådet, Åsa Larsson Blind.
Hon påpekar hur företags så kallade hållbara avsikter kan ifrågasättas. Det kan inte tillåtas att hanteringen av en kris orsakar andra kriser. Inte heller kan urfolks rättigheter, varken i Sverige eller på andra platser, offras för klimatarbetet, förtydligar Aili, rådgivare för Amnesty Norge.
Samisk rätt – en fråga om mer än fysiska resurser
– Samisk rättskamp förstås enkelt som att handla om land och vatten, men egentligen
handlar det om liv och död, betonar renskötaren Jörgen Stenberg.
Han framhäver att även om samiskt samtycke i sig är en viktig fråga, måste även samiskt ägande av samisk mark respekteras. Det finns ett kulturellt och religiöst värde i samisk mark och natur, som måste ses bortom ekonomiska resurser.
– Jag brukar föreslå att vi ska riva kyrkor i de stora städerna. Då blir folk genast upprörda!
Med sin jämförelse menar han på att samisk mark, precis som andra religiösa platser, måste respekteras som så. Detta gäller även när marken faller på strategiskt viktiga områden, precis som kyrkor kan argumenteras göra i städer. Det som sker under namnet av den gröna omställningen är ett dråp av deras mänsklighet, säger Jörgen Stenberg.
Text: Frida Eriksson