Otrygghet, mikroaggressioner och hijab – hur hänger det ihop? I ett panelsamtal arrangerat av studieförbundet Ibn Rushd på Mänskliga Rättighetsdagarna delar tre muslimska kvinnor med sig av upplevda erfarenheter, i syfte att folkbilda om den beslöjade kvinnans utsatthet i offentliga sammanhang. Hur kan civilsamhället gå tillväga för att skapa trygghet?
Samtalet tar avstamp i två scener ur America Vera-Zavalas succépjäs “Svenska hijabis” från 2016. Scenerna skildrar hur kvinnor med hijab (slöja) möts av fördomar, mikroaggressioner och känsla av otrygghet i de offentliga rummen – men även hur det inskränker deras vardag. Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) rapport (2021:3) löper muslimska kvinnor med hijab större risk att utsättas för diskriminering, mikroaggressioner och fördomsfullt bemötande.
– Vi är identifierbara och bär på religiösa attribut. I takt med att islamofobin växer funderade jag över om jag ska vara med i panelen på grund av otryggheten, säger Rihab Garci, lärare och influencer.
Paneldeltagarna beskriver hur ängslan övertar när de befinner sig i särskilda offentliga rum. De negativt laddade känslorna är starkt förknippade till kollektivtrafiken där de är beredda på att vad som helst kan ske.
– Jag är extra vaksam och skannar av min omgivning, eftersom det är så jag har lärt mig att fungera, säger Mona Suleiman, representant för Föräldraboost.
Känslan av oro har förstärkts i synnerhet efter riksdagsvalet 2022:
– Det är synd att det vi pratade om för sex år sedan i pjäsen fortfarande är relevant. Extra relevant. Jag är rädd. Islamofobin har blivit tydligare och mer öppen. Jag tänker mig för när jag sätter mig bredvid någon i kollektivtrafiken, säger Sarah Ameziane, projektledare på Ung Teaterscen.
Mikroaggressioner är en annan sorts otrygghet som är vanligt förekommande i offentliga sammanhang och arbetsplatser. Det beskrivs som en form av subtilt aggressivt beteende mot personer tillhörande minoritetsgrupper, som omgivningen kan ha svårt att igenkänna. Fikarummet utses som särskilt känsligt för minoriteter – där någon kan dra ett kränkande skämt eller rasistiska kommentarer.
– Inte ens jag som precis ledde ett samtal om rasism förskonades minuter senare från det. Inte ens under MR-dagarna är vi förskonade, skriver moderatorn Kawtar Chibli i ett Instagraminlägg.
Så hur skapar vi trygghet för kvinnor med hijab? Nyckelordet: civilkurage. Arbetskollegor, bekanta och främlingar – vi är alla en del av trygghetsskapande för utsatta personer i samhället. Detta kan genomföras utifrån tre följande steg:
- Bekräfta personen som blivit utsatt – lyssna med ett lyhört öra.
- Våga erkänna vad som har hänt -risken är annars att beteendet normaliseras.
- Ta ställning och våga agera på plats – konfrontera personen som utför handlingen.
Text: Arbenita Basha